Hjälpmedel – en fråga om hälsa

Alla vill vi vara friska, välmående och så långt som möjligt ­oberoende. Men vad betyder god hälsa och självständighet ­egentligen? Och finns det möjlighet att skapa det för oss själva?

 

Bild Hjälpmedel en fråga om hälsa

Föreställ dig en man som hämtar en trappstege för att nå något högt uppe i sitt köksskåp. Tänk dig sedan en rullstolsburen kvinna som åker till sjukhuset. Fundera nu över hur olika du ser på de olika ­personerna och på produkterna de tar hjälp av. Ser du den ena med god hälsa och den andra utan? Är rullstolen ett nödvändigt ont, medan trappstegen är en ­självklarhet? Men vad är det ­egentligen som skiljer dem åt?
Vad är ett hjälpmedel och hur ser
vi egentligen på hälsa och ohälsa?

 

Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande”, eller helt enkelt att vara tillfreds med sitt fysiska, psykiska och sociala mående. Det är alltså inte stroken i sig, eller det brutna benet som gör dig sjuk, utan hur den eller det påverkar dig och får dig att känna dig. Känslan du har är inte heller konstant, utan kan skifta och du har själv möjlighet att påverka den.

 

Den amerikansk-israeliske professorn i medicinsk sociologi Aron Antonovsky myntade begreppet KASAM, förkortning av Känsla Av SAMmanhang. Han menade att varje individ balanserar mellan att vara frisk och sjuk och att det är graden av KASAM hos var och en som bestämmer vilken del som väger tyngst. KASAM i sin tur påverkas av hur meningsfullt, begripligt och hanterbart vi upplever vårt liv. Att förstå och kunna påverka saker, att vara delaktig i beslut som gäller en själv och att inte känna sig hindrad att göra det man själv har lust till är sådant som får livet att kännas meningsfullt och som ökar ditt välbefinnande, ditt KASAM.

 

Kort och gott betyder det att om jag kan klä på mig, äta och dricka själv i stället för att bli hjälpt av någon annan, och om en Segway eller rullstol kan göra att jag kan följa med mina vänner istället för att bli ensam kvar, känner jag att jag har kontroll över mitt eget liv, vilket är en förutsättning för att jag ska må bra.

 

Antonovskys teori visar alltså att funktionella hjälpmedel inte bara kan hjälpa oss i vår vardag utan att de också ökar vår självständighet, vår KASAM och därmed vårt välbefinnande och vår hälsa. En greppvänlig mugg, en strumppådragare och en förlängd hårborste kan alltså ge dig god hälsa.

 

Men trots att vi vet att hjälpmedel skapar en bättre hälsa, stramas förskrivningen av hjälpmedel åt. Tittar man på kostnaderna för hjälpmedelsförskrivning, står de för en bråkdel av de totala rehabiliteringskostnaderna. Samtidigt vet vi att utan hjälpmedel skulle många personer hjälpberoende ökas väsentligt med höga kostnader som följd. Så vad hindrar oss egentligen? Maria Amnell som är arbetsterapeut och utbildningsledare på Etac menar att synen på hjälpmedel kan vara en förklaring till det.

 

– Ofta får jag höra att hjälpmedel är bra, men alla är glada så länge de själva slipper använda dem. Det är synd att människor ser på det så, för hjälpmedel är inte bara till för att kompensera förlorade funktioner, vissa kan vara till hjälp när man assisterar någon, eller underlätta en aktivitet så att den blir säker och lätt att utföra, säger Maria.

 

Ta rullväskan som exempel, den spar din rygg och nacke och gör så att du slipper bära tungt. Eller duschpallen som gör det säkert och stabilt för dig att ta en dusch.

 

Problemet är att människor tycks dra likhetstecken mellan hjälpmedel och hjälplöshet, och ingen vill se sig själv som hjälplös. Trots att hjälpmedel i själva verket skapar det motsatta, nämligen självständighet. Maria tror också att just det är orsaken till att det är så svårt att få människor att använda hjälpmedel i förebyggande syfte.

 

– Det är synd, eftersom vitsen är att man tänker till innan något händer och inte efter, säger Maria. Hon räknar upp badbrädor, broddar, reflexer och antihalksockor som exempel på några av de saker som minimerar risken att råka ut för skada och menar att det är saker som alla borde använda, men få gör.

 

Hur kommer det sig att vi har en sådan syn på hjälpmedel? Enligt Maria är det något som genomsyrar hela samhället.

 

– Vem har inte kommit till en flott flygplats och sedan sett det stå några gamla, slitna rullstolar med galonsits i ett hörn. Varför är inte de lika snygga och designade som fåtöljerna intill? Det visar tydligt hur lågt vi värderar de produkter som ska hjälpa oss.

 

Även om ordet hjälpmedel kan upplevas som laddat så är det ju egentligen något vi alla använder oss av. Vad är en elvisp om inte ett hjälpmedel för att vispa grädde, och ett skohorn om inte ett hjälpmedel för att ta på skorna?

 

– Skillnaden är att en del produkter är så självklara att vi inte ser dem som hjälpmedel, säger Maria.

 

Maria

Minns du personerna i början av texten? Den rullstolsburna kvinnan som åkte till sjukhuset och mannen som klev upp på en trappstege för att nå upp till ett skåp. Om vi lägger till att kvinnan skulle till sjukhuset där hon arbetar som läkare och att mannen behövde nå upp till lådan där han förvarar febertermometer och halstabletter kanske du omvärderar vem som har en god hälsa. Och kanske tänker du på ett hjälpmedel som något nödvändigt ont och det andra som en självklarhet. Men kanske är det inte nödvändigtvis samma person och samma hjälpmedel som representerar det ena eller det andra längre. •

 

Text: Helén Bjurberg
Illustration: Solveig Hellmark
 

Tillbaka till Inspirations sidan